Bengt Vineberg berättade om trålfiske i Afrika hos Föreningen L Laurin.

Bengt Vineberg t.h. samtalar med Kjell Ragnarsson

Trålfiske var tydligen inget som intresserade Lysekilsborna, det kom inte så många som föreningen hoppats på, vi som kom, fick en mycket trevlig kväll.
Sjökapten Bengt Vineberg besökte på tisdagen Föreningen L Laurin, för    att visa bilder och berätta om sina två år som skeppare på en stor industritrålare
som fiskade taggmakrill utanför Afrikas västkust.

Båten beställdes 1975 av rederiet Transatlantic i Polen, längd 90 m bredd 13 m djupgående 5,5 m. Motor en 8-cylindrig på 4.800 hkr.
Båten döptes till  SALMO ( vilket betyder lax). Besättningen bestod vid avresan av sex svenskar, och 22 besättningsmän från Polen
Efter provkörning i Östersjön gick Salmo till Horten i Norge för kontroll av alla instrument. Sedan fortsatte resan ner till Elfenbenskusten
där 26 personer från Elfenbenskusten mönstrade på. Salmo fiskade på en stor platå som låg på ca 150 meters djup,
här var det slät botten och mindre risk att fastna med trålen, fisk fanns i massor. Trålen som användes var jättestor,
Bengt berättade att öppningen i trålen, mellan trålborden var det 180 m, trålvajrarna var 1500 m, tjockleken på vajrarna var 68 mm.                   

Det fanns ett öga i överkant på trålen som registrerade djupet till botten och avståndet till vattenytan, man kunde med farten reglera på vilket
djup trålen skulle gå. Med Sonar och Ekolod hittade man fisken och vilket djup den fanns på. Makrill visade sig på lodet som  regn,
sillen som stod mycket tätare blev bara som en blixt. Det var viktigt att inte få för stor fångst, ca 10 ton var lättast att ta hand om.
Det kunde ibland bli mycket stora fångster i ett tråldrag, största fångsten var 95 ton taggmakrill, så stor fångst var mycket svårt att hantera,
mycket fisk blev krossad och sönderklämd.

95 ton taggmakrill i ett enda tråldrag

All fångst förvarades i vattentankar, vattnet i tankarna höll en temperatur av ca.  6 grader. Båten kunde ta emot ock frysa ca.
100 ton fisk per dygn, all skrapfisk togs tillvara, det producerades ca. fem ton fiskmjöl per dygn. Det kom med en hel del andra fiskar i trålen,
b.l.a. Klumpfisk, barracuda, kummel och haj,ofta hände det att säl blev instängd bland all makrillen och drunknade.
Bengt berättade att han försökte att ta tillvara ett stort hajhuvud genom att koka det, men tyvärr misslyckades försöket

Efter en vecka till sjöss lossades lasten i Abidjan, ibland till  mindre frysbåtar som sedan lossade lasten i olika hamnar.
Efter två år slutade Bengt med fisket, han fortsatte som kapten på handelsbåtar i rederiet Transatlantic.

Tack Bengt för en mycket intressant kväll, synd att inte fler kom, vi som var med fick en lektion  trålfiske.

April 2011 / ARN