Skandia 81 - en trotjänare från seklets början
Lysekils Mekaniska Verkstad började tillverka motortyp 81 troligtvis redan 1904 eller 1905. Då kallades den för typ 8 och var på 13 hkr.
Motor typ 81B med regulator RB
Den fanns även med i 1913 års katalog och kallades då för typ
18. Den 2-cylindriga versionen heter typ 18-II. I en Skandiakatalog från 1911 står det
att typ 18 är på 10 hkr. Detta gällde en motor av stationärt utförande.
Motortyp 81 (8) hade från början ett vartal på 400 och utvecklade ca 13 hkr.
Hästkraftantalet var förmodligen i underkant. I Skandiaverkens katalog från den här
tiden står det "Motorerna kunna lämna betydligt högre kraftöverskott än ofvan
anförda".
Vägde drygt ett ton
Cylinderdiametern var 210 mm och slaglängd 240 mm. Bänsleförbrukningen per
eff. Hkr/timma var 320 gram. Totalvikten var 1250 kg. ~Den fanns att få i marint
utförande A=vrid- vridbara blad. B = med backapparat. Den fanns även i stationärt
utförande = S.
I stationärt utförande hade motorn 2 stycken svänghjul och kallades "Dufan".
Den 2-bladiga propellerns diameter var 860 mm. Backslagsutförandet hade en3-bladig
propeller på750mm. Denna motortyp blev mycket po pulär att installera i mindre fis- rar
kebåtar, kuttrar, lotsbåtar och små segeljakter.
Motor typ 82 B
Utvecklades
I ett prospect över alla Skandiamotorer från 1918 omnämns en 12 hkr motor vid
400 v/min. Vikten är 1300 kg. Förmodligen är det typ 81 som beskrivs.
I Skandiaverkens katalog från 1924 har motortyp 81 utvecklats och kunde prestera 18 hkr
vid och 400 v/min. Motortypen var fortfarande av konventionell tändkuletyp med
frislagsregulator men kunde även fås med centrifugalregulator.
Diemensionerna på propellrarna var densamma som 1913. Den stationära typen hade en
totalviktpå 1350 kg. Svänghjulets diameter var 1050 mm och vägde 250 kg.
Bränsleförbrukningen hade gått ner till 260 g per hkr/tim.
Den 2-cylindriga motortypen 82 utvecklade 35-40 hkr. Passargerarbåten RAN som sommartid
gick mellan Fiskebäckskil och Lysekil hade en sådan motor. Den hade installerats år
l920 och var av typ 82 B. Även 4-cylindriga motorer tillverkades och de var på 80 hkr.
"Laurinlådor"
Smörjsystemet hade i varje fall från 1909 s. k "Laurinlådor". Även
andra smörjoljelubricatorer användes t ex ÅSSA typ B eller som i senare tillverkning
Skandias TA-lådor eller TB-lådor.
Blåslampan användes som regel när motorn skulle startas. På 1920-talet kunde man även
använda s. k. snabblampor som förkortade föi uppvärmningstiden avsevärt. Ju större
motorerna var desto mer tid att tjäna.
Som standard ingick startlufsanordningar med tuber. Vid slutet av 1920-talet hade
motoreffekten ökat till 20 hkr vid 450 v/min. I mitten på 3O-talet var motorstyrkan 25
hkr vid 500 v/min. Blåslampan hade försvunnit och pluggar användes när den startades.
1927 tillverkade man och sålde 25 stycken motorer av typ 81. Två av dessa var med
backslag.
Monterad i lotsbåt
Motortypen fanns i olika utförande såsom typ 81 LS på 20 hkr. Typ 81 M på25
hkr. En av de de senaste levererade motorerna av typ 81 är monterad i en lotsbåt från
Simrishamn år 1940. Motortypen är 81 A och har nummer 22 09 13.
I Skandiaverkens "Test Certificate" angående denna motor kan man utläsa
följande: Provkörning har pågått under 40 timmar. Effekt 25.7 hkr vid 500 v/min och
har testats mot en generator. Generatoreffekt vid 115 volt var 125 Amp. Brännoljans
densitet var 0.857. Bränsleinsprutningen skall vara avslutad 5° före övre dödpunkt.
Tydligen var detta exemplar en riktigt höjdare eftersom motorn fortfarade var i drift
sommaren 1997. Lotsbåten hade hamnat på västkusten och ön Knippla. Såldes senare till
några Värmlänningar som körde båten till Kristinehamn. Föreningen L. Laurin fick
motorn gratis bara vi skruvade loss den och lyfte ur den från båten.
Körbar motor
I Skåne finns det flera körbara 81:or. Tom Lundkvist från Åhus har en motor
som är körbar. Mattias Falk från Sjöbo är ägare till 2 stycken 81:or. Bengt Nilsson
från Hässleholm har en 81:MS från 1935 med motornummer 19923. Thomas Davidsson från
Göteborg är ägare till en 81 S från 1930. Den har frislagsregulator och har
motornummer 17587.
Såsom tidigare nämnts var 81:an ganska populär som motor både i marint utförande och
som stationär. Av förklarliga själ har de flesta marin-motorerna rostat sönder och
skrotats. Motortypen tillverkades av Skandiaverken under ca 40 år. Under dessa år
ökades motoreffekten med nästan med 50%. Motortyp 81 var en typisk Tändkulemotor.
Stig Einarsson
Texten hämtad från artikel Lars
Melkersson