De 2-cylindriga motortypen kom att bli mycket populär särskilt bland västkustfiskarna. Mellan 1940 till 1946 tillverkades och installerades totalt 44 stycken motorer.
Skandiamotor 380 - eller 295
| 1937 hade Skandiaverken tagit fram en nykonstruerad 2-cyl motortyp som kallades 382 |
| Den var på 180 hkr vid 300v/min. Cylinderdiam. var 380mm och
slaglängden 400mm. Bränsleförbrukningen var 180g/hkr timma. En reducering på c:a 60g
på varje hkr timma från de äldre motortyperna 701 eller 170. Totalvikten på typ 382
var c:a 11 000kg. De 1- och 4-cylindriga versionerna började att tillverkas1939. De 2-cylindriga motortypen kom att bli mycket populär särskilt bland västkustfiskarna. Mellan 1940 till 1946 tillverkades och installerades totalt 44 stycken motorer. |
|
| Sista stora |
| Motortyp 290-390-490 (295-395-495) |
| Dessa motortyper kom att bli de sista stora motorerna av tänkkuletyp som tillverkades på Skandiaverken fram till mitten av 1960-talet. Den 1-cylindrigatypen hade försvunnit men en 3-cylindrig hade konstruerats och den var på 315 hkr. Cylindereffekten var 105 hkr. Vartalet var fortfarande 300 och bränsleförbrukningen var c:a 180-185g/hkr timma. Dessa motorer kunde levereras omkastbara med luft eller med vridbara propellerblad. Den 2-cylindrigakunde även fås med backslag. Totalvikt för t.ex. typ 495C var 18 800kg. |
|
| Termostat |
| Motorutvecklingen hade nu kommit så långt att alla manövrar som sköttes från bryggan utfördes med hjälp av hydraulik eller pneumatik. Kylvattensystemet temperaturreglerades med hjälp av en termostat. Även ramlagren övervakades med hjälp av temperaturkontroll och larm. På de 3-4 cylindriga motorerna behövde man inte "baxa" före start utan ett styrsystem reglerade startluften till respektive cylinder. Elektrisk glödning var standard på motorerna och de var ofta försedda med generator. |
| 250 hästar |
| I ett provkörningsdiagram från 1964 kan man utläsa att under en testkörning av en 295:a utvecklade den hela 250 hkr vid 300v/min. Det var en testmotor som provades med aluminiumkolvar. Motornummret var 226126. Man kunde även ta ut 300 hkr vid 350v/min. Bränsleförbrukningen hade ökat till 195g/hkr timma. Motoreffekten hade ökat med nästan 50%. Motorn såldes senare men då var det vanliga gjutjärnskolvar i cylindrarna och normal prestanda på effekten. Den var troligtvis en av de sista som tillverkades. |
| YMER från -58 |
| Fiskebåten YMER (ex SKANDIA 1) byggdes 1958 i Skredsvik och hade en motor typ 495 installerad. Ett fartyg av ståltrålartyp vid namn THETIS byggdes 1961 för Fiskeristyrelsen och hade också en 495:a. |
|
| HARRY blev DALLAS |
| Röda Bolagets bogserbåt HARRY senare omdöpt till DALLAS fick en
3-cylindrig 315 hkr av typ 395 inmonterad på 1950-talet. Motorn kördes fram till slutet
av 1990-talet. Den är numera urtagen och placerad på ett lastbilsschassie. Den är
genomgången och fullt körbar. Ägaren heter Per Larsson och bor i Staffanstorp Skåne. Bogserbåten STORMPRINCESS har en väl fungerande 2-cyl 210 hkr motor med backslag. På norrlandskusten skall det finnas ett fartyg med en körbar 295:a. Minsveparen TJÖRN byggdes på Djupvik båtvarv 1948 och fick en motor typ 290A installerad. Denna motor finns nu hos föreningen L. Laurin och kommer att renoveras till körbart skick. |
 |
"Själv är bäste dräng" det vet ingen bättre än havets och fiskets män. Många sysslor få de sköta själva och många svårigheter ha de att brottas med. Bland deras många problem av idag är oljeransoneringen kanske det mest svårbemästrade. Skandia-motorn har här fått en viktig uppgift att fylla med sin hittills ouppnådda bränsleekonomi och sin oljerenare, som gör gammal olja som ny. |
Stig Einarsson
Det mesta av materialet är hämtat
från artikel av Lars Melkersson
